Köpa fastigheter för utlänningar över?
Utlänningar får inte längre köpa på Mallorca? Ingen fastighet, varken hus eller lägenhet? Det är visserligen lite provocerande. Men åtminstone lät det i en debatt i Mallorcas parlament, som om det nu kunde finnas en majoritet för det faktum att i framtiden bara människor som har varit bosatta på ön i minst 5 år kan köpa fastigheter här. Vilket inte betyder att du måste vara spansk för att köpa på Mallorca, det betyder i princip att du måste ha din primära bostad på ön.
EU då?
Det finns kritiker som anser att en sådan förordning skulle vara oförenlig med EU-lagstiftningen. Jag tror faktiskt inte att det finns en konflikt här. Naturligtvis skulle regeringen först och främst behöva lägga fram en motsvarande lag alls och parlamentet skulle behöva anta den. Å ena sidan kan och skulle man behöva kontrollera om det är förenligt med spansk nationell lagstiftning. Och det överensstämmer med europeisk lag. Men i grund och botten är det sant att så länge EU-medborgare inte behandlas annorlunda är det vanligtvis ingen diskriminering inblandad. Och eftersom varje EU-medborgare skulle vara fri att bosätta sig på Mallorca som bosatt, skulle det vara en tillåten begränsning enligt min mening.
Det skulle vara särskilt intressant att veta om det även fortsättningsvis ska vara möjligt för företag att köpa fastigheter. För då bör å ena sidan utländska europeiska företag inte behandlas annorlunda än ett inhemskt europeiskt företag. Och egentligen borde det inte vara relevant om aktieägarna – det vill säga ägarna till bolaget – är medborgare eller utlänningar. Således skulle den förmodade första kringgåendestrategin för en eventuell lag vara uppenbar. Eller, om en regering faktiskt beslutar att anta en diskriminerande förordning, finns det en möjlig överträdelse av EU-lagstiftningen.
Parlamentet röstade inte. Det kan det inte heller, eftersom ett lagförslag först måste gå till omröstning. Betraktad isolerat är den i princip i stort sett maktlös. Ändå består den av riksdagsledamöter från de olika partierna och det finns naturligtvis en signaleffekt på regeringen, särskilt eftersom nyvalet är mindre än ett halvår bort.
På initiativ av oppositionspartiet El Pi inleddes parlamentsdebatten. Och till skillnad från förra försöket i juli, där ö-rådet blockerade ett liknande initiativ från vänsterpartiet Podemos i en sällsynt överenskommelse mellan de konservativa och vänsterregeringen, var stämningen hos majoriteten av parlamentsledamöterna den här gången uppenbarligen annorlunda.
Vad betyder detta innehållsmässigt?
För det första är det bara att förstå som ett partipolitiskt mandat till ens egna representanter i örådet. Som naturligtvis måste samordnas med centralregeringen och andra berörda organ. Men ur min synvinkel är det nu ett tydligt uttryck för viljan hos folkets företrädare, som knappast helt kan ignorera sina egna partivänner. Särskilt inte före valet.
Varför görs detta?
Det har länge varit ett stort problem med prisvärda bostäder för lokalbefolkningen. Jämförbart med någon mycket eftertraktad plats har det blivit nästan omöjligt de senaste åren att hitta en hyreslägenhet under 800 euro alls. Detta med en inkomstnivå som ligger långt under München. På samma sätt är det, liksom i många delar av Europa, knappast möjligt för normalinkomsttagare att bygga upp fastighetsägande genom förvärvsarbete. Mot dessa klagomål har semesterbostäder redan varit dramatiskt begränsade i flera år. Då installerades hyresbromsar . Som för det mesta inte fungerade i hela Europa. Och nu ska denna typ av försäljningsstopp följa som nästa ineffektiva åtgärd ...
Varför fungerar det inte?
Relativt enkelt. När efterfrågan är större än utbudet stiger priserna. Nu är det verkligen en utbredd ideologi bland vänster- och högerideologer, man måste bara förbjuda tillräckligt för att inte behöva bli kreativ själv.
Detta gick helt fel i ovan nämnda exempel på semesteruthyrning och hyresreglering. Men vad är det som är så dåligt med försäljningsbegränsningar? Skulle inte det pressa priserna?
Ja, det skulle det. Plötsligt skulle efterfrågan kollapsa. Fram till dess skulle investerare samla in föremålen till ett lågt pris. Förmodligen bakom kapslade företagsstrukturer. Där ett spanskt företag står längst fram. Om regeringen inte lyckas förhindra detta på ett effektivt sätt i ett eventuellt lagförslag skulle detta vara den första punkt där en lag helt enkelt skulle undergrävas eller, som redan nämnts, kanske inte är förenlig med EU-lagstiftningen.
